Feed on
Posts
Comments

Den här helgen var vi på träff i nordligaste Värmland, en resa väl värd de dryga 40 milen enkel resa.
Det blev två jättehärliga dagar och Carina som ordnat allt är värd världens största ros för arrangemanget.

Det var bara Lacey som fick följa med oss dit och jag tror hon mådde hur bra som helst av att var ensamhund ett par dagar.

Lacey

Varierande aktiviteter som spår, rallylydnad och agility med instruktör på plats hela lördagen.
rally

Lacey och jag provade på lite av varje och hon var riktigt duktig. Fast det var svårt att sitta still när matte skulle springa runt en, rumpan ville liksom följa med.

Efter att först ha sprungit under ribban ett par gånger kunde hon hoppa riktigt fint och var lätt att styra mot hindren.

hopp

Helt utan border collie blev det inte för instruktören hade en Ladängs-hund som hon snart ska gå VP med och jag kunde inte låta bli att prata lite vallhund också.

Tipspromenaden längs älven där vi skulle både svara på frågor och fota våra hundar på olika ställen tyckte jag var en kul idé.
1
2
3
Vi var duktiga nog att vinna en påse gott Fröding-te.

Vi fick fantastiskt god mat varenda dag.
Värmlands-specialiten kolbullar hade vi aldrig ätit tidigare, men gott var det och ett roligt om än något rykigt sätt att laga mat på.
Förutom det bjöds vi på både grillat och älg och så min favorit, egenrökt röding, öring och harr serverat med hjortron-sås och potatis. Det var bara sååå gott.

Det var roligt att få träffa andra MAS-ägare och utbyta erfarenheter och se skillnader och likheter mellan hundarna. Vi är ju inte så många än men jag måste säga att MAS-ägare rent generellt är som sina hundar – hur trevliga som helst.

Lacey hade både mamma, hel- halvsykon på plats och det är alltid kul att se och jämföra.
Här är Lacey med mamma och kullsyskon
helsyskon
Mamma Cola i förgrunden, hennes avkommor och ett barnbarn
colabarn
tryffel
Det här en halvsyster till Lacey, en blivande agilitystjärna som heter Tryffel

I stort sett alla färger var representerade och jag tycker det är skönt att de kan ha vilken färg som helst.
redmerle
clinton
färg
bluemerle

Några små trollgryn (läs valpar) hade också fått följa med och man kan ju inte låta bli att kela en stund.
Vana vid barn lär dom bli de små för det fanns alltid en liten tjej eller kille som ville vara matte/ husse för en stund och valparna fann sig godmodigt i allt.

L´s favorit var en liten pojke med smeknamnet ”Skalle-Per”
skaaleper
Kanske inte den vackraste men han hade charm, Paul Newman-ögon och busglädje för en hel valpkull.
devlin

Jag fastnade lite för den här skönheten, Pigge som är brorson till Lacey.
pigge

Tur att vi redan har tre hundar hemma.

Mycket lek blev det också för hundarna. Lacey hade hur kul som helst och var helt slut på kvällarna.
lek verner
lek plex
plexolacey
Det var roligt och se hur bra hundarna kom överens och samspelade med varandra.

En liten helgtur 2

Pingsthelg

Varför vara hemma och slåss med ogräset, det växer ju bra ändå.

Istället bestämde vi oss för att ta en provtur med husvagnen och nog hade vid tur med vädret, för det var övervägande sol

förtält

Efter att först ha tittat med fasa på högen med tältpinnar kände vi oss som segrare när det såg ut så här.

kvarn

Vi bodde alldeles nedanför den här söta kvarnen byggd 1851.

Helgen tillbringades med att slappa och gå små vandringar.

stad sörköping

”Sörköping” sa de inhemska

kaniner

Träffade de här söta kaninerna igen.

tiggand

och såg att det inte enbart är ”människans bästa vän” som sitter troget och väntar på smulor.

Varje natt inträffade det mystiska, att våra värmeljus var alldeles som bort-trollade.

spår

Vi trodde nog båda att den andra skämtade lite tills tjuvarna då det regnat lämnade spår efter sig på bordet.

En tur till Bergs slussar blev det med blåbärspaj på kanalfiket

fik

En härlig miljö att gå och strosa i.

sluss1

sluss2

sluss3

båt1

Den här båten ska vi åka någon gång

båt2

undrar om det alltid är lika fullpackat med folk.

kanalen

Men det är nog en underbar upplevelse att glida fram i sån här miljö.

flyttblock

De här gigantiska flyttblocken var jag bara tvungen att se på närmare håll

kärringtand

och då hittade jag även den här lilla.

Hundarna?

Jo, dom fick stanna hemma den här gången.

En liten helgtur 1

Kristi himmelsfärds-helgen tillbringade jag med min syster i vår barndoms stad och i våra fäders spår, mestadels på Vikbolandet.

Det blev tre dagar fullproppade med intryck och möten med vänliga och tillmötesgående människor.

För mig en resa till en stad som jag inte har några egentliga minnen ifrån och en härlig rundresa bland släktgårdar på den vackra halvö som följer Bråviken ut i havet.

Sandgatan

sandgatan

i ett sådant vackert hus med tinnar och burspråk bodde jag en gång.

farfarjobb

och här jobbade min farfar

En bildserie med gårdar där vi har våra rötter

friggesätter i rönö

Friggesätter

visätter

Ett gammalt hus på Visätter.

dörr rönöka

en underbart vacker pälsfodrad kyrkdörr från Rönö ka

Melby

Melby

hinnestad

Hinnestad med de karakteristiskt gula dörrarna.

orrevalla2

Orrevalla, lite ombyggt och förnyat

fönsterfoder

Fönsterfoder från Orrevalla, som även boningshuset ska ha sett ut en gång.

stnbron

Stenbron med Johannesdal i bakgrunden där min farmors mormor bodde.

tvättstugan Johannesdal

och tvättstugan med rinnande vatten där hon tvättade sina kläder.

solberga

Solberga där farmorsmor Amanda bodde när hon träffade farmors far Alfred som kom ifrån denna gård

agelstad förr

Agelstad, här på en bild från förr.

Det var en chock att se den idag, som den såg ut bortglömd och ihopfallen.

agelstad

Innan vi åkte vidare passade vi på att sätta några blommor på Alfred och Amandas grav.

grav  ö stenby

Det blev en även en kort tur till Östra Ryd där min farfar har sina rötter.

Här är Klockartorpet där farfars mor Anna Matilda föddes.

klockartorpet

Och här i Nylund, bodde farfars farfar Carl Albert med hustru Sara.

Nylund

Han var kykvaktare i Östra Ryd och det var med glädje vi såg deras välskötta gravsten

Carl Albert o Sara

Avslutningsvis tillbringade en trevlig halvdag med Kolmårdsdelen av vår släkt.
Det var riktigt roligt att träffa sina kusiner igen för vissa hade jag inte sett på många många år.

Den här sötnosen satt alldeles blickstilla och trodde nog att jag inte såg
unge

Lite större nu än när mamma korre flyttade in i kastanjen bärandes på den lilla i munnen.

 

Nu är det vår

Som hundägare med 12 smutsiga små tassar har jag faktiskt uppskattat den här vintern och inte varit ett dugg ledsen för att den dragit ut på tiden.

 

Men vårsol, tussilago och blåsippor i backen.
blåsippa
Vårrusiga hundar
spring
Intressanta dofter
dofter
Små bäckar som inte riktigt fastnar på bild
bäck
Underbara skogspromenader med nya tecken varje dag

skog

Och naturligtvis nyklippta får

klippta får

Då är det vår

 

Rara, rara Jen som emellanåt får mig att producera gråa hår i ilfart,  ligger på plus tio gånger om sen i går.
jen
Mina tackor har tappat mycket i hull sista tiden och inte klarat sig riktigt på enbart stråfodret så även om dom inte ska lamma så har jag börjat ge kraftfoder.
Fåren klagar absolut inte.  Dom är helt galna och att fodra kräver numera helst en hund för att inte bli nersprungen

I helgen fick Jen följa med in och hjälpa till när jag fodrade.  Fåren sprang först iväg en bit men sen tror jag inte att dom uppfattade att det var en hund med mig.
Något var det på backen, men vad ?   Den modigaste tackan gick före ner till oss och tittade först på Jen som låg alldeles stilla.
Hmm såg hon ut att tänka ”den rör ju inte på sig”   Sturskt gick hon närmare och sänkte nosen, nuddade Jens nos och luktade länge och väl på henne.
Sen kopplade hjärnan hos tackan och hon kastade sig runt och sprang iväg så fort hon kunde till de andra fåren.

Jen den lilla raringen låg fortfarande kvar alldeles blickstilla, inte ett ljud behövde jag säga utan hon skötte sig alldeles utmärkt på egen hand.
Lilla älskade kråkan vad duktig hon faktisk kan vara.
Själv fick jag veckans bästa underhållning, jag skrattade jag så att jag kiknade så roligt såg det ut. En så snopen tacka har jag nog aldrig sett tidigare.

Petra kom förbi med sin nya lilla tjej Vera,  8 månader gammal och hur söt som helst.
Vera1

Hon tyckte nog att fåren var väldigt rörliga till en början och skrek i högan sky när hon inte fick springa efter.
fårbort

Å ena sidan har mina får aldrig sett en hund i rött täcke och dom sprang snabbt och gömde sig bakom huset när vi kom in i hagen
fårgöm

Å andra sidan är dom alltid lika fåniga när det kommer en ny hund.
Vem vet, det kan ju vara en varg.

Mick (Petras yngsta grabb) fick komma in och hjälpa till att trycka ut fåren från huset
mick

När dom väl kunde stå still fattade Vera poängen och jobbade fint mot dom.

verapetra

veravall

Även om hon var fokuserad hade hon inga problem att stanna när matte bad henne och efter att först ha låst sig på fåren i stoppet så hade hon efter ett par träningsvändor, inga problem att släppa och komma när matte bad henne.
Duktig tjej !!  Och så trött efteråt att det var mycket viktigare att äta fårpluttar än att titta på fåren.

Lacey fick också prova på att gå mot fåren men var inte riktigt med på noterna. Fåren stod ju bara still??

Hon pendlade mellan att spåra fåren
lacespår

se dom

sefår

inte se dom alls
bort

försöka sätta fart på dom

spring

äta lite fårpluttar och grimasera
grimas

och när vi kom riktigt nära säga – flytta på dig tacka!!

polly o lacey

Mjaa till vallning ska det nog vara en border, dom är lite smidigare. Som att jämföra balett och snoa, båda är dans på hög nivå men väldigt olika.

Roligare var det sen, tyckte Lacey.
När hon fick leka med både Vera och med On, en stilig kille på besök hos Petra vars matte var i England och körde agility på Croft´s med sin andra hund.

On1

Fort gick det

fort

laceyoon

Man riktigt ser hur kul dom har

onolacey

Lacey och Vera, lekte också bra ihop

vera1

vera2

vera o lacey

Fast det är tröttsamt att ha så kul

on o lacey

Nostalgi

Jag har ju skaffat mig en negativskanner och idag roade jag mig med att digitalisera några gamla negativ.

I vår familj har vi en nästan outsinlig skatt av fotografiska minnen.

Men denna bild lär nog förbli min absoluta favorit.

Jag och Roy, min barndoms allra allra bästa vän

 

jagoroy

Lägger till en foto på honom i helfigur och inser att det inte är konstigt att jag tycker att det är precis så här en hund ska se ut.
Roy av Della Rondo

Alla Hjärtans Dag

cat

 

Tacka vet jag hundar………………

Cory

Min underbara vän och arbetskamrat.

Nästa månad fyller han 10 år, jag kan inte fatta att det gått så fort.

Sista tiden har han blivit allt grinigare och i veckan var vi hos veterinären.

Alla prover var bra men han visade på smärta i höger bak. Inte undra på att han inte varit sig själv.

Veterinären gissade på ev. artros och Cory ska nu äta Metacam så får vi se och utvärdera om en månad.

Några större ingrepp på en så gammal hund tyckte hon nog inte att det var läge för och det kan jag ju hålla med om.

 

Men ont ska han inte ha utan bra sista år med lagom arbete och så mycket arbete blir det inte  på 7 tackor ;-)   , bara precis lagom.

Fast ändå känns det eländigt, jag vill liksom inte erkänna att han är gammal och  skruttig för det betyder ju bara en sak och det vill jag inte.

 

Idag drömmer vi istället om gångna vintrar och roliga stunder

coryvall  samt hoppas på fler.

« Newer Posts - Older Posts »

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu